Ligger kvar i sängen och tänker på när mitt liv va perfa. När jag hade vänner i mängder. Sen va det em person som omedvetet gjorde mitt liv till min mörkaste mardröm. Vi bråkade lite och sånt. Sen gick alla förutom 3 ifrån mig. Det har vart så i ca en månad nu. Jag mår alltid piss och jag har ont i huvudet i skolan. Ja kan inte koncentrera mig alls där längre. Allt jag vill är att komma hem. Men hemma bråkas det 24/7 istället så jag gömmer mig på mitt rum eller ute. När jag hade vänner brydde jag mig inte om det. Nu är det annorlunda.
Jag vet inte varför allt hände.
Från att älska livet till att varit nära på att ta självmord.
Jag har tänkt berätta för mamma så jag kan få hjälp men det känns som att då blir det sämre istället. Föreldrarna har ingen makt längre.
På bilderna ser ni min utseende förendring. Från typ fjorre till typ scene.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar