Idag dög jag. Men jag påminde mig själv hela tiden att på onsdag blir jag osynlig för henne igen.
Sa ifrån på morgonen men fan heller fatta hon.
Nu sitter jag på bussen påväg hem. Ser fram imot helgen och dom lediga dagarna. Mitt batteri jag lever på i skolan håller på att bli utladdat. På helgerna laddar jag upp det så jag kan överleva uttligare en vecka utan att jag begår självmord.
Hur som helst. Åker hem ned taskigaste självkänslan och hoppas att a day to remember kan pigga upp mig me deras sköna riff. Ha det bra stalkers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar